EN TEKNISK RESA

Bergvärmens historia i Sverige

Hur gick Sverige från ett starkt oljeberoende till att bli ett av världens ledande länder inom värmepumpsteknik? Följ utvecklingen från 1800-talets termodynamik och 1970-talets energikriser till dagens inverterstyrda och uppkopplade bergvärmesystem.

Historiskt laboratorium som illustrerar utvecklingen av värmepumpsteknik

FYSIKEN KOM FÖRST

Värmepumpens princip föddes långt före bergvärmen

Att utvinna lagrad solenergi ur berggrunden är en svensk specialitet, men själva grundprincipen bygger på över 150 år gammal termodynamik. Långt innan de första energibrunnarna borrades i svenskt urberg utvecklades teorin och maskintekniken som gör det möjligt att flytta värme från en kallare till en varmare plats.

1824

Sadi Carnot

Den franske fysikern Sadi Carnot beskriver sambandet mellan värme och mekaniskt arbete och lägger grunden till det som senare blir känt som Carnotcykeln. Hans arbete blir en viktig grund för termodynamiken och förståelsen av de processer som används i kylmaskiner och värmepumpar.

1852

William Thomson (Lord Kelvin)

Den brittiske fysikern William Thomson, senare Lord Kelvin, beskriver hur värme kan hämtas från omgivningen och höjas till en temperatur som kan användas för att värma byggnader. Hans så kallade ”heat multiplier” brukar räknas som en av de första vetenskapliga beskrivningarna av värmepumpen för uppvärmning.

1850-talet

Peter von Rittinger

Den österrikiske ingenjören Peter von Rittinger utvecklar en av de första praktiskt fungerande värmepumparna. Genom mekanisk ångkompression återvinns värme vid saltproduktion i Ebensee – ett tidigt exempel på hur värmepumpsteknik kan minska behovet av tillförd energi.

Historiskt inspirerade tekniska ritningar som symboliserar bergvärmens historia

NÄR ALLT FÖRÄNDRADES

1970-talets svenska värmepumpshistoria

Under 1970-talet förändrades Sveriges syn på uppvärmning i grunden. Oljekriserna gjorde landets stora beroende av importerad olja tydligt och skapade ett starkt behov av alternativa energilösningar. Forskning, industri och statliga satsningar tog fart, och tillsammans lade de grunden för den värmepumpsutveckling som senare skulle göra Sverige till ett av världens ledande länder inom området.

Här berättar vi om två avgörande milstolpar och den utveckling som formade branschen.

1973 – ARVIKA

Thermia JBC – värmländsk värmepumpshistoria

År 1973 utvecklade Thermia i Arvika Sveriges första värmepump med inbyggd varmvattenberedare. Modellen JBC samlade uppvärmning, varmvattenberedning och styrning i samma enhet – ett viktigt steg mot den integrerade värmepump som idag är självklar i svenska villor. Thermias arbete visar också att en betydande del av den svenska värmepumpshistorien faktiskt skrevs i Värmland
Thermia JBC från 1973 – tidig svensk värmepump utvecklad i Arvika

1977 – TRANÅS

IVT 2000 – bergvärmen tar nästa steg

I Tranås tog utvecklingen ytterligare ett steg. IVT anger att företaget 1977 utvecklade Sveriges första bergvärmepump. Modellen gick senare i serieproduktion under namnet IVT 2000 och blev en viktig milstolpe i övergången från tidigare markbaserade värmepumpslösningar till den bergvärmeteknik som kom att få stort genomslag i svenska villor.
IVT Värmepumpar – svensk pionjär inom bergvärme

Fakta: Oljekrisen 1973 blev en katalysator för svensk värmepumpsutveckling. Forskning vid universitet, statliga satsningar och demonstrationsprojekt från bland annat Vattenfall samverkade med pionjärföretag som Thermia och IVT. Tillsammans bidrog dessa initiativ till att skapa en ny marknad och lade grunden för dagens energieffektiva bergvärmelösningar.

DEN SVENSKA RESAN

Bergvärmens utveckling i Sverige

Från pionjärtid till modern värmeteknik – under fem decennier har forskning, energikriser och tekniska framsteg format den svenska bergvärmen.

1970-talet

Pionjärerna & forskningsprojekten

Oljekriserna skapar ett akut behov av alternativa energikällor. Svenska forskningsprojekt och tidiga pilotinstallationer sätter bollen i rullning och lägger grunden för en uppvärmning helt oberoende av olja.

1980-talet

Borrtekniken & marknaden tar form

Metoderna för djup energiborrning förfinas och de första serietillverkade pumparna installeras. Samtidigt sätts den unga branschen på prov med kraftiga marknadssvängningar när oljepriser och stödsystem ändras.

1990-talet

Slutna system & standardisering

Slutna polyetenkollektorer tar över från öppna grundvattensystem. Erfarenheterna från pionjäråren omvandlas till branschnormer, mer precisa beräkningsmodeller och avsevärt högre driftsäkerhet.

2000-talet

Det stora villagenombrottet

Bergvärmen slår igenom på bred front i svenska villor. En etablerad borrbransch och en stark våg av konverteringar från gamla olje- och elpannor gör tekniken till det självklara standardvalet.

2010-talet

Invertertekniken förändrar driften

Varvtalsstyrda kompressorer etableras som standard. Värmepumpen anpassar kontinuerligt sin effekt efter husets faktiska behov i stunden, vilket ger längre och jämnare driftcykler, färre start och stopp samt en mer energieffektiv drift.

2020-talet

Smarta och integrerade energisystem

Uppkopplade bergvärmepumpar blir allt vanligare och kan anpassa driften efter exempelvis elpriser, väderprognoser och hushållets energianvändning. Samtidigt ökar integrationen med solel, batterilagring och andra energisystem i fastigheten.

VARFÖR JUST SVERIGE?

Från energikris till svensk framgångssaga

Sveriges starka ställning inom värmepumpsteknik är ingen tillfällighet. Ett stort behov av uppvärmning, goda förutsättningar för energiborrning och långvariga satsningar på forskning och teknikutveckling skapade tillsammans en marknad där värmepumpen skulle få ett ovanligt stort genomslag

01

Ett klimat där uppvärmning spelar stor roll

Svenska hus behöver värme under en stor del av året. När uppvärmningsbehovet är stort blir också vinsten av en effektiv värmepump betydande. Det skapade starka ekonomiska drivkrafter för både villaägare och fastighetsägare att minska mängden köpt energi för uppvärmning.

02

Berggrund som lämpar sig för energibrunnar

På många håll i Sverige finns goda geologiska förutsättningar för bergvärme, med berggrund som kan nås och användas för djupa energibrunnar. Tillsammans med utvecklingen av svensk borrteknik gjorde detta berggrunden till en praktiskt användbar och långsiktig energikälla för många fastigheter.

03

Forskning mötte svensk industri

Sveriges utveckling drevs inte enbart av värmepumpstillverkarna. Universitet, myndigheter, energibolag, borrentreprenörer och industrin bidrog med forskning, demonstrationsanläggningar och praktisk erfarenhet. Samspelet hjälpte tekniken att gå från tidiga försök till driftsäkra system som kunde installeras i stor skala.

04

Sverige behövde bort från oljan

Oljekriserna på 1970-talet visade tydligt sårbarheten i Sveriges stora beroende av importerad olja. Jakten på alternativa uppvärmningsformer intensifierades och värmepumpen blev en av flera tekniker som kunde minska behovet av fossila bränslen. Det gav den svenska värmepumpsutvecklingen en kraftig skjuts.

Sveriges försprång byggdes inte på en enda uppfinning. Det växte fram när ett stort värmebehov och goda geologiska förutsättningar mötte forskning, industriell kompetens och ett samhälle som aktivt sökte alternativ till oljan.

50 ÅR AV UTVECKLING

Samma fysik – en helt annan värmepump

Grundprincipen har inte förändrats. Värmepumpen flyttar fortfarande energi från en kallare värmekälla till husets värmesystem. Men kompressorer, styrning och övervakning har utvecklats enormt – från tidiga start/stopp-maskiner till dagens inverterstyrda och uppkopplade system.

DÅ – Tidiga system

  • Fast kompressoreffekt
    Kompressorn arbetade alltid med 100 % fast effekt.
  • Frekvent start/stopp-drift
    Reglerades via till- och frånslag med högre slitage.
  • Enkel manuell reglering
    Styrdes huvudsakligen via mekaniska termostater.
  • Lokal driftinformation
    Ingen fjärråtkomst eller historisk driftdata.
  • Isolerad värmekälla
    Fungerade helt separat utan extern samverkan.

IDAG – Moderna system

  • Variabel invertereffekt
    Kompressorn anpassar effekten steglöst i realtid.
  • Jämn kontinuerlig drift
    Arbetar med längre driftcykler och minimalt slitage.
  • Intelligent systemstyrning
    Styrs automatiskt via väderdata och värmekurvor.
  • Uppkopplad övervakning
    Full kontroll och energianalys via mobilapplikation.
  • Integrerat energisystem
    Samverkar aktivt med solceller och elpriser.
Jämförelse mellan äldre och modern bergvärmepump – från analog teknik till dagens smarta system
NÄSTA KAPITEL

Bergvärmens historia är långt ifrån färdigskriven

Grundprincipen har bestått i snart två sekel, men tekniken runt omkring den fortsätter att utvecklas. Framtidens bergvärme handlar allt mer om smartare styrning, effektivare drift och hur värmepumpen kan samverka med resten av husets energisystem.

01

Smartare styrning

Moderna styrsystem kan använda information om husets värmebehov, utomhustemperatur, väderprognoser och elpriser för att planera driften bättre och producera värmen när den behövs som mest.

02

Effektivare drift

Kompressorer, köldmedier, värmeväxlare och reglerteknik fortsätter att utvecklas. Målet är detsamma som tidigare – att leverera så mycket användbar värme som möjligt med så liten mängd tillförd elenergi som möjligt.

03

Smart hem

Bergvärmepumpen blir allt mer en del av husets samlade energisystem. Solceller, energilagring, effektstyrning och annan energianvändning kan samverka för att utnyttja både producerad och köpt energi smartare.


Från 1824 till dagens bergvärmepump

Från Sadi Carnots banbrytande arbete inom termodynamik till svenska pionjärföretag som Thermia och IVT har utvecklingen drivits framåt av forskning, innovation och behovet av effektiv uppvärmning. Dagens bergvärmepumpar är resultatet av närmare två sekel av tekniska framsteg, men grundprincipen är fortfarande densamma: att hämta energi från en kallare källa och höja temperaturen till en nivå som kan värma huset och producera varmvatten.

Vill du se hur energibrunnen, köldbäraren, köldmediet, kompressorn och värmesystemet samverkar i praktiken?